söndag, september 10, 2006

Det svänger ju - Sven

Ser på tv-programmet Musikministeriet och fastnade på avsnittet om varför svenskar klappar på osvängigt. Alla klappar alltså på taktslag 1 och 3 istället för att blanda upp det lite för att få lite mer sväng, t. ex. klappa på 1, 3, 4, eller vad som passar bäst till just den låten som spelas.

Tyckte detta var lite extra intressant eftersom jag själv försöker experimentera med detta ibland när det ska klappas i publiken. Vanligtvis klappar jag på 2, 4 så att det blir lite snabbare genom att det klappas på varje fjärdedel (alla andra klappar på 1,3).

Självklart vänder sig folk om, kollar på mig och undrar varför jag klappar i otakt...

Svenskar har ett omättligt behov av att prata om hur stela och tråkiga vi är men så fort vi får chansen att bevisa motsatsen fegar vi ur och skakar på huvudet åt galningen som håller på att göra bort sig.

Att aldrig ta en chans är också att göra bort sig, tänk på det.

Från en som gärna gör bort sig offentligt.

Etiketter: