Alperna del II -Magnus

Sitter och slöar framför datorn igen efter en dag med föreläsning om datorarkitektur, Cache minnen, och annat kul.

Jag lovade ju att berätta en annan historia om vår tur till Alperna (då jag slutade snusa). Här kommer den.

-Jag vet, vi åker till Alperna! Min kompis Kenta kommer på en lysande idé, någon gång på hösten i slutet på 80 talet. Jag fortsätter,
-Ja vad kul, ska vi åka till samma ställe som förra gången eller ska vi testa något nytt ställe.

Förra gången vi var i alperna hade vi åkt buss ned genom Småland, vidar genom Danmark och Tyskland ned till Österike. Phu det var jobbigt. Man är duktigt stel efter en sådan resa. Inte blev den bättre av att det var 4 helt vilda Norrmän som festade och skrek längst bak i bussen hela vägen ned. Det kändes som en evighet.

-Nej vi testar något nytt ställe, och så ska vi inte åka buss. Hellre betalar jag lite mer än att sitter på den där bussen igen.

Sagt och gjort. Vi bokade en resa för fyra personer till Ischgil, en liten by någonstans i Österike . Vi skulle flyga till Innsbruck och därefter åka buss någon timme bara, perfekt.

Så kom då avresedagen. Vi skulle flyga kl 18.00 på fredag kväll till arlanda för att bo över på hotell en natt och sedan gå upp tidigt på lördag morgon för att flyga ned till Innsbruck. På jobbet var det en annan person som skulle åka till Österrike, men han skulle åka buss. Det var tydligen ett av våra lokala bussbolag, jag tror det var tottes bussar, som hade fixat en skidresa ned till Österike. Han skull åka med båten till Oskarshamn vid 17 tiden dvs. ungefär samtidigt sin vi och så vidare ned genom Europa.
-Åka buss, ha! Där kan du sitta på bussen medan vi tar våra första svängar strax efter lunch på lördag, sa jag inte så lite störigt.

Ut till flygplatsen och upp och iväg. Det gick fint det här. Uppe på Arlanda visade sig att bagaget var kvar i Visby... Hm....Det börjar bra det här. Ja ja det kommer med nästa flyg och mycket riktigt så kom bagaget till hotellet. Allt lungt.

Som jag skrev i förra bloggen så gick vi upp tidigt och åkte till Arlanda flygplats. Väl framme där fick vi veta att planet inte kunde landa i Innsbruck. Det var tydligen dåligt väder där så vi fick vänta en stund. Efter ca två timmars väntan fick vi ändå gå ombord men vi skulle landa i Malmö för att tanka på mer bränsle ifall vi skulle behöva cirkla över Insbruck. Phu, en timme till på Malmö flygplats. Iväg igen, och så flög vi ned till Innsbruck.

Så började vi närma oss Alperna. Vi såg Alptopparna från flygplanet och det var väldigt fint där uppifrån. Men precis när vi kom fram till Insbruck så blev det oväder igen.
-Nej det här går inte, sa kaptenen, vi måste landa i Munchen. Jaha 20 minuter till i flyg och så tog vi mark i Munchen. 20 minuter med flyg, ja det kan inte vara så långt, så det blir nog inte så farligt försenat. Där stod vi. Ingen reseledare, inga tyska Mark, inga kort hade vi på den tiden. Vad gör vi nu. Vi fick vänta sålklart. Vänta vänta vänta. Passagerarna som skulle hem hade ju redan checkat in i Innsbruck så de skulle checka ut igen ta sig från Innsbruck över gränsen till Munchen. Det tog...hela dagen.

Så äntligen kom de. Vi var uthungrade, irriterade och trötta. Upp på bussen och så iväg äntligen. Vi mådde urdåligt, snacka om vara stel efter en bussresa men nu var vi även psykiskt knäckta, vi hade ju förlorat en halv skiddag.
-Nu närmar vi oss gränsen, fram med passen, sa reseldaren som fick heta Börje resten av veckan. Han fortsatte.
-Och så kan vi passa på att gå på toa här också. Bussen stannade. Vi satt där, 200 meter före gränsen till Österrike och väntade på att få gå ut ur bussen. Vad ser vi då?
På vänstersidan om oss kommer en buss glidande förbi oss och kör in i Österike medan vi ska på toa. Vi läser på bussidan. Tottes hm hm Bussar. De kommer alltså före oss in i Österike fastän vi har betalat flera tusenlappar mer och skulle åkt komfortabelt flyg till skidresan...

Ja, än en gång har sköldpaddan vunnit över haren. Eller som det gamla fina ordspråket säger "Den som åker buss åker sakta men långsamt" eller hur det var. Men som jag skrev förra gången jag blev i alla fall nikotinfri...

/MW